Rosenrot

Rosenrot är en adaptogen ört som används som kosttillskott för att minska trötthet, öka energi och öka motståndskraften mot stressinducerad hälsa. Rosenrot anses vara det "nya ginsenget", för dess förmåga att hjälpa användare att bekämpa trötthet, förbättra kognitiv funktion (minne, mental snabbhet, fokus), öka fysisk prestanda och förbättra den övergripande allmänna hälsan. Nedan listar vi några riktigt bra rosenrottabletter.

Rosenrot för ökad energi och mental förmåga

Rosenrot, med det vetenskapliga namnet Rhodiola Rosea har inte, som många tror, något med rosor att göra, mer än att dess rot luktar som rosor. Rosenrot är en växt som växer vilt i Asien, Nordamerika och norra Europa. I Sverige är rosenrot mest förekommande i fjällen, men kan även hittas i Hälsingland Norrbotten och i Västra Götaland.   Växten är med andra ord ganska klimattålig. Det bör i sammanhanget påpekas att rosenrot är fridlyst i Västra Götalands län.

 Rosenrot är en så kallat adoptgen växt, dit hör även till exempel schisandra och Ginseng som är kända för samma egenskaper som rosenrot. Dess positiva påverkan på människokroppen har varit känd sedan länge och förr i tiden åt man den rå, ungefär som en sallad, eller kokt. Till exempel hävdas det att antikens greker åt rosenrot för att motverka huvudvärk. När Carl von Linné 1775 klassificerade rosenrot, beskrev aven han den som en medicinalväxt. Då rosenroten finns relativt ymnigt i den svenska fjällvärlden blev den tidigt ett viktigt inslag i samernas kost. Roten ska helst plockas då frosten krupit fram på hösten enligt samerna. De grönländska eskimåerna upptäckte också tidigt rosenrotens fördelar. De liksom de svenska samerna åt de C-vitaminrika bladen samt roten för att hålla sig friska och starka. Det hävdas även att vikingarna använde sig av rosenrot som läkemedelsört. I Sibirien rekommenderades rosenrot mot ett fyrtiotal olika krämpor och i ”Gula Kejsarens bok” som skrevs i Kina på 3000-talet före Kristus, beskrivs rosenrot som en av de bästa läkeväxterna och ordinerades bland annat som ett afrodisiakum och som ett bra medel för att öka vitaliteten.          

Numera säljs rosenrot både som kosttillskott och som, ett av läkemedelsverket godkänt, växtbaserat naturläkemedel. Några av rosenrotens positiva effekter är de samma som man kan uppleva från till exempel koffein, dock med en väsentlig skillnad. Koffein är ett så kallat stimulantia, vilket innebär att kroppen vänjer sig vid det och kräver, över tid, ökad dosering för att ge samma effekt, något som de flesta kaffedrickare själva konstaterat. Rosenrot kan kroppen dock inte vänja sig vid på samma sätt och samma dosering kan användas under en lång tid utan att effekten efter varje intag minskar och doseringen behöver därför inte ökas ens efter en längre periods användning.

Rosenrot innehåller mer än 140 olika och aktiva substanser som tillsammans eller enskilt påverkar kroppens olika funktioner. På många sätt är rosenrot en unik växt, det är till exempel få växter som kan ge både en uppiggande och rogivande effekt.

Rosenrot används för att öka energi, uthållighet, styrka och mental förmåga. Det fungerar även som en så kallad "adaptogen" för att hjälpa kroppen att anpassa sig till och motstå fysisk, kemisk och miljömässig stress. Den används också för att förbättra atletisk prestanda, förkorta återhämtningstid efter långa träningspass, förbättra sexuell funktion. Den används även mot depression och hjärtsjukdomar som oregelbunden hjärtfrekvens och högt kolesterol.

Vissa människor använder rosenrot för behandling av cancer, tuberkulos och diabetes. förhindraförkylningar och influensa, motverka åldrande och leverskador, samt förbättra hörseln, stärka nervsystemet och förbättra immuniteten.

På föräldraforumet Anna Wahlgren.com skriver en läsare följande, ”Vi försökte få barn i nästan tre år. När vi precis skulle påbörja en utredning började jag äta rosenrot. Efter två månader var jag gravid. Jag kan ju inte säga att tabletterna hade med saken att göra- men jag tror det. Placeboeffekt var det inte i alla fall eftersom jag inte trodde en sekund att det skulle funka. Åt dom bara för att slippa min hälsokostande väninnas tjat. Tvåan var inte planerad men kom av bara farten. Då hade jag börjat äta rosenrot igen för att jag kände mig deppig efter förlossningen”.

 

Effekter av rosenrot

Rosenrot är relativt snabbverkande och redan inom mindre än en timma kan man känna av dess uppiggande effekt och uppleva en bättre mental skärpa. Då många rapporter visat att flera individer ansett sig få en bättre nattsömn efter att de börjat äta rosenrot har det antagits att den även har en lugnande effekt. Ett flertal studier på bland annat läkare med nattjänst har visat att rosenrot ökar minnes- och koncentrationsförmågan.

För mycket stress är som vi alla vet inte bra. Speciellt människor som varit utbrända eller deprimerade är särskilt känsliga för stress. Ett av de hormon som ökar vid stress är kortisol. Rosenrot sänker kroppens kortisolhalt samtidigt som den ökar halten av serotonin som är ett hormon som gör att vi känner ökat välbefinnande. Studier har visat att rosenrot kan öka serotoninhalten i kroppen med upp till 30 procent. Antidepressiva läkemedel verkar också genom att höja serotoninhalten. Skillnaden mellan antidepressiva läkemedel och rosenrot är att antidepressiva läkemedel har en hel del biverkningar som rosenrot inte har. Rosenrot kan göra att vi känner oss lyckligare och minskar därmed risken för depression och utbrändhet. Som nämnts tidigare ansåg kineserna tidigt att rosenrot var ett bra afrodisiakum, det vill säga ett medel som höjer sexlusten. Det användes på liknande sätt i Sibirien där man enligt gammal tradition ger en stor bukett med rosenrot till nygifta.

Har då rosenrot någon effekt på sexlust och vitalitet? Ja, det kan den faktiskt ha. Detta genom att rosenroten minskar kroppens stressnivå och stress och sex är ingen bra kombination. Vid stress drar blodkärlen ihop sig och för mannens del innebär det att han får sämre och kanske till och med helt utebliven erektion, detta eftersom styvnaden av penis sker genom blodfyllnad. Hos kvinnan sker samma sak, stress drar ihop blodkärlen och slidan svullnar inte upp lika mycket och blir därmed inte heller så känslig för beröring. Stress minskar också blodgenomströmningen till kvinnans bröstvårtor och inte heller de blir lika känsliga för beröring under stress. Det är de, så att säga rent fysiska påfrestningarna av stress som rosenrot minskar genom att det minskar stresspådraget och får oss att känna oss lugnare. Men det påverkar också psykiskt, genom att det minskar nivån av kortisol i blodet och ökar produktionen av serotonin, vilket gör att vi känner oss mer avslappnade och glada och därmed mer positivt inställda till sex.

Rosenrot har en positiv påverkan på vårt minne och vår tankeförmåga. När vi äter rosenrot ökar sekretionen av dopamin, noradrenalin och serotonin, vilket medför att våra kognitiva processer, det vill säga vår förmåga att uppfatta, tänka, planera och uttrycka oss förbättras, men också vårt medvetande i stort och vår förmåga till att uppfatta känslor, både egna och andras.

Rosenrot hjälper oss att gå ner i vikt, genom att det minskar mängden av kortisol i kroppen samt snabbar på fettnedbrytningen genom att öka mängden liposyl och minska mängden perilitiner.

 

Dosering av rosenrot

1 tablett 2 gånger per dag, gärna i samband med måltider är den normala doseringen. Kontrollera förpackningens doseringsinstruktioner. Rosenrot kan även tas som akut singeldos vid till exempel trötthet och mot stress, då med en dosering av 288-680mg per tillfälle.

Då rosenrot har visats sig ha en klockkurvsvariation, det vill säga standardvariation, rekommenderas det att inte överstiga den tidigare nämnda dosen på 680 mg eftersom högre doser kan vara ineffektiva och eventuellt ge motsatt effekt.

 

Kan alla äta rosenrot?

Rosenrot rekommenderas för den som är helt frisk, både fysiskt och psykiskt. Den som lider av allvarliga problem bör alltid söka läkarhjälp i första hand. Vegetarianer och veganer kan äta rosenrot utan problem. Framför allt rekommenderas rosenrot till personer som lider av kronisk trötthet och energilöshet.

Kan den som är gravid eller ammar äta rosenrot?

Den som är gravid eller ammar, bör inte äta rosenrot. Detta då man ännu inte fullt ut undersökt hur rosenrot påverkar gravida eller ammande kvinnor och inte heller foster eller dibarn. Om du lider av allvarliga sjukdomar rekommenderas att du rådgör med din läkare innan du börjar äta rosenrot.

Kan diabetiker äta rosenrot?

Diabetiker bör undvika rosenrot av samma skäl som gravida och ammande, man har inte undersökt tillräckligt grundligt hur den ökade energiomsättningen i kroppens celler, som rosenrot ofta orsakar, påverkar diabetiker.
Kan den som drabbats av bipolär sjukdom, manier och psykos äta rosenrot

Personer som lider av antingen bipolära sjukdomar, eller drabbats av manier och psykoser bör undvika rosenrot helt, eftersom dessa personer kan drabbas av ytterligare manier som en följd av intaget av rosenrot och även tidigare paranoior kan förvärras.

Kan de med högt blodtryck äta rosenrot?

Om du har högt blodtryck, bör du undvika rosenrot eftersom det kan höja blodtrycket hos människor i vissa fall. Om du har en planerad operation, sluta ta rosenrot flera veckor före operationen, eftersom det kan förtunna blodet. Rådgör också med din läkare om du tar blodförtunnande läkemedel eller tillskott och du också vill äta rosenrot.

Finns det några bieffekter av att äta rosenrot?

Det finns inga kända allvarliga bieffekter av att äta rosenrot. Biverkningar överhuvudtaget är väldigt sällsynta. Det har rapporterats om personer som känt att de har haft en hel del överskottsenergi, vilket inte är farligt i sig, men det kan upplevas som störande av vissa personer.

Kan barn äta rosenrot?

I dagsläget har den medicinska litteraturen inte angett några negativa effekter relaterade till användningen av denna ört hos barn. Men för att vara på den säkra sidan bör detta kosttillskott inte användas till barn under 10 år om det inte rekommenderas av en kvalificerad läkare.

Rosenrot är inte beroendeframkallande, man kan äta preparatet under längre perioder utan att man blir beroende av det. Dock kan effekten dämpas efter ett tag, vilket gör att vissa ökar dosen av rosenrot. Detta kan göra att produkten får rakt motsatt effekt mot den avsedda. Bättre är då att göra ett uppehåll i sitt användande av rosenrot med jämna mellanrum. Uppehållet behöver dock inte vara speciellt långt, till exempel en månads uppehåll räcker gott och väl.

 

Redovisning av några vetenskapliga tester på rosenrot

 I en rysk undersökning lät man undersöka verkan av en akut singeldos av rosenrot. 161 ryska militärkadetter utsattes för ett batteri av fem mentalt krävande tester, dels på eftermiddagen och dels tidigt på morgonen, efter en full natts tjänstgöring. Rosenrot i två olika doser, 370 mg och 555 mg, samt placebo intogs en timme före morgontestet.
I tre av de fem testen klarade sig de kadetter som fått rosenrot i någon styrka bättre än de som fått placebo eller ingenting. Forskarna räknade fram något som de kallade, antiutmattningsindex som visade att de som fick rosenrot blev 2 – 4 procent bättre vid morgontestet jämfört med eftermiddagstestet medan de som fick placebo eller ingenting klarade testerna cirka 10 procent sämre. 

I en svensk studie genomförd vid Uppsala universitet 2008 visas att en månads behandling med rosenrot i relativt hög dos har effekt på patienter som är utbrända. 60 patienter som led av stress-relaterad utmattning slumpades till fyra tabletter (motsvarande 576 mg extrakt) rosenrot per dag eller placebo. De patienter som fick aktiv behandling var signifikant piggare och hade signifikant bättre värden på de flesta mått efter en månad.

En dubbelblind, placebokontrollerad pilotstudie av stimulerande och adaptiv effekt hos rosenrot gjordes på studenters utmattningssymtom som orsakats av stress under en provperiod med ett upprepat lågdosintag. Studien kom fram till att 20 dagar rosenrotstillskott under undersökningsperioden (100 mg) kunde förbättra neuromotorisk träning (noggrannhet av labyrintritningstest), minska trötthet och öka välbefinnande i förhållande till placebogruppen. Examenspoängen var 8,4% högre i rosenrotsgruppen jämfört med placebogruppen.

Hos friska och i övrigt aktiva (men inte tränande) individer som fick en akut dos av 100 mg rosenrot eller 4 veckors rosenrotstillskott noterades en förbättring av tiden fram till utmattning och en förbättring av syreupptagningsförmågan utan någon signifikant påverkan på effekten. Uppmärksamhet och reaktionstid var opåverkad i denna studie. 

I en dubbel blindstudie studerade man effekten av rosenrot på den mentala prestationen hos friska läkare som arbetade nattpass. Studien konstaterade att, hos friska läkare gav ett kosttillägg av rosenrot med 170 mg per dag i två veckor signifikant mindre trötthetskänsla som bedömdes med ett totalt utmattningsindex och även förbättrades prestanda på arbetsrelaterade uppgifter med cirka 20%.

Vår moderna värld fortsätter att snurra i en alltjämt snabbare takt. Då känns det bra att vi kan ta kontroll med hjälp av en uråldrig medicinalväxt som hjälper mot stress och utbrändhet. En växt som ger oss energi och minskar trötthetskänslan och höjer både vår fysiska och mentala kapacitet. Samtidigt som den ger oss välbefinnande och en inre ro. Rosenrot är den ört som klarar detta och mycket mer. Genom att äta rosenrot i extrakt eller kapselform kan vi uppnå allt detta och mer därtill. Med sin enorma förmåga att avvärja stressrelaterade problem har rosenrot etablerat en livslång position när det gäller vad man ska ta när man känner sig stressad och överbelastad. Finns det egentligen någon anledning att inte prova?