Chiafrön

De senaste åren har chiafrön blivit en del av den mat som kallas för superfood. Detta är olika livsmedel som historiskt använts runtom i världen som basföda, ofta av ursprungsbefolkningar, och som nu ”upptäckts” i Europa och blivit trendigt. Livsmedlen anses ha olika fördelar när det gäller till exempel hälsa och det används ofta vid träning.

Chiafrön bakgrund

Chiafrön har en lång och gedigen historia som sträcker sig tillbaka minst till 3 500 år före vår tidräkning. Redan då var chiafrön ett baslivsmedel för olika ursprungsbefolkningar i Mesoamerika, såsom azteker, mayaindianer och tarahumara. Plantorna trivdes bra på den geografiska platsen då det var perfekt värme och den kunde på så sätt växa vilt. Tarahumarafolket använde bland annat chiafrön när de skulle löpa, vilket har gjort att det idag ses som en föda som är bra vid löpning generellt. Den kulturella dimensionen bortses helt ifrån.

När de spanska kolonisatörerna kom till Mexiko tvingade de de koloniserade att sluta odla och använda sig av växten. Det blev helt enkelt förbjudet, och plantorna minskade drastiskt i antal och fanns till slut enbart på vissa specifika områden där de fortsatte växa vilt.

Det var förmodligen först i samband med att Mesoamerika blev självständighetsförklarat under mitten av 1800-talet som de kunde fortsätta organisera sitt land och sin mark på det sättet de själva önskade. Chiaväxten finns fortfarande bara på ett fåtal ställen runtom i världen, vilket tidigare inte varit ett problem då den använts lokalt. Problem kvarstår dock fortfarande i och med att postkolonialismen är något reellt som fortfarande präglar vår värld och de maktförhållanden som finns i dem, vilka sätt som anses ”överlägsna” och ”underlägsna” att leva på, etc.

I samband med att européer fick upp ögonen för fröna och deras ”hälsoeffekter” så började de också göra industri av det, vilket präglas av ett kapitalistiskt utgångsläge: det är västerlänningar som skapar ”trender” på andra befolkningars bekostnad – utan någon hänsyn till hur detta influerar det lokala livet på dessa platser.

Tillgången till chiafrön är – liksom allt organiskt – begränsad. När en efterfrågan och ett krav på leverans skapas utifrån rubbas det tidigare sättet som plantan betraktats på. Det går inte att bara ”odla mer” då växtlighet inte kan ske mekaniskt. När samma planta odlas på samma mark under längre tid leder det till urholkning av näringsämnena som finns i jorden, vilken plantan behöver för att leva. Olika plantor tar upp olika näringsämnen. Detta kommer på längre sikt – om det inte redan hänt – leda till att deras odlingsmark blir obrukbar. För vad görs det, och för vem?

Det går inte att förneka den historiska aspekten, ingenting är ahistoriskt och det finns alltid en bakgrund till saker som sker. Ett underordnad position upphör inte bara för att förtryckaren och förtrycket ändrar form och uttryck. Kolonialismen är fortfarande något som pågår, bara att skepnaden visar sig på andra sätt än för några hundra år sedan. Men mentaliteten underbyggs fortfarande av samma idéer, i grunden.

 

Vad är chiafrön?

Chiafrön kommer från en växt vi kallar Mexikansk Salviachia, och fröna förekommer i tre olika färger: rött, vitt och brunt. Likt de allra flesta växter innehåller även chiafröna proteiner, fibrer, kolhydrater, vitaminer, mineraler, oljor och antioxidanter. De anses vara rika på grundämnen som magnesium, kalcium, järn, zink, A- och B-vitaminer och omega-3.

Om man studerar olika typer av livsmedel så har de flesta samtliga av dessa innehållsämnen, eller andra, i sig. Skillnaden ligger i hur fröna marknadsförs och hur de framställs. I och med att mängden som rekommenderas vid dagligt intag – 15 gram, eller en matsked, per dag – är den totala mängden av näringsämnen som man får i sig förhållandevis låg.

När växten framställs som superfood kollar man enbart på det totala näringsinnehållet per 100 gram, och tar ingen hänsyn till att om man äter den rekommenderade mängden får man plötsligt inte längre i sig 60-114% av det dagliga intaget av kalcium, järn och zink utan mellan 9-16% av rekommenderat dagligt intag.

Det var omkring 2010-talet som chiafrön började bli populära, vilket skedde samtidigt som andra livsmedel började kallas för ”superbär”, ”superfrukter” och liknande. Under denna tiden blev det allt mer trendigt att ha en ”hälsosam” livsstil, att träna mycket och nya bantningsmetoder fortsatte att skapas – med skillnaden att nu kunde ätstörda förhållningssätt slätas över med att det handlade om hälsa och inte om utseende.

Forskningen är begränsad när det kommer till chiafrön, vilket också gör att det inte finns så omfattande information att tillgå om det. När fröna började importeras till Europa var det enbart tillåtet att sälja det som brödingrediens, och då fick fröna utgöra mest 5% av det totala brödet. Detta på grund av att EU:s motsvarighet till livsmedelsverket enbart får sälja livsmedel som anses vara ”säkra”, samt måste definiera användningsområdena för att minska risken för eventuell skada som kan ske. Sedan 2013 får det dock säljas som frukosttillbehör också. Den rekommenderade intagsmängden är fortfarande omkring en matsked per dag.

 

Chiafrön Näringsvärden per 100 gram

  • Energivärde: 1830 kJ/445 kcal
  • Fett: 31 gram - varav mättat fett: 4 gram
  • Kolhydrater: 5 gram - varav sockerarter: 1 gram
  • Fiber: 31 gram
  • Protein: 21 gram
  • Salt: 0,03 gram
  • Kalcium: 440 mg (69% av RDIJärn: 16 mg (114% av RDI)
  • Zink: 6 mg (60% av RDI*)

Rekommenderat dagligt intag av chiafrön är 15 gram.

 

Användningsområden för chiafrön

I och med att chiafrön är relativt smaklösa går det att tillsätta dem i en mängd olika recept. Det är vanligt att ha det som tillbehör till, eller pålägg på, gröt eller yoghurt, att hälla ner det i smoothies eller göra olika chiadrycker. Det är också populärt med chiapudding, vilket är en pudding som görs genom att man lägger chiafrön i exempelvis kokosmjölk eller mandelmjölk och sedan låter det stå över natten eller över dagen. Sedan kan man blanda i olika smaksättare som kakao, bär, frukt, sylt, vaniljpulver, kanel eller liknande.

Det går också att blötlägga fröna i vatten och låta dem ligga där i några minuter, och sedan sila bort fröna och ha kvar ”vätskan”. Vätskan blir till en form av gelé som kan användas i exempelvis bakning som bindningsmedel istället för ägg, det kan också användas inom matlagning – såser, mos, puréer etc. – för samma ändamål.

 

Chiafrön Recept

 

Chiapudding:

Två portioner.

  • 2 msk chiafrön
  • 1,5 dl växtmjölk (exempelvis kokos-, mandel-, nöt-, havre-, quinoamjölk etc.)
  • 1 krm vaniljpulver

Blanda alla ingredienser i ett glas eller i en skål. Se till så inga frön ligger kvar längst upp. Låt stå i några timmar och rör om då och då.

Servera med topping av olika slag: blåbär, hallon, russin, torkade aprikoser, skivat äpple, koksgrädde, dadelsirap, tahini eller jordnötssmör.

 

Chiasmoothie:

Två portioner.

  • 2 msk chiafrön
  • 3 bananer
  • 2,5 dl lupinyoghurt
  • 2 dl havremjölk
  • 1 msk vaniljpulver
  • ev. 1 msk sirap

Blanda chiafrön med yoghurten och låt stå i fem minuter. Mixa sedan alla ingredienser till det blivit slätt.

Det går också att variera med olika bär och frukter, såsom ananas, kokos, apelsin, äpple, jordgubbar, havtorn, björnbär, kiwi, spenat etc.

 

Chiagröt:

Två portioner.

  • 2 msk chiafrön
  • 3 dl växtmjölk (kokosmjölk, mandelmjölk)
  • 2 msk jordnötssmör
  • 0,5 dl hackade mandlar och pecannötter
  • 2 tsk sirap
  • 2 tsk kardemumma och kanel

Blanda chiafrön, växtmjölk, jordnötssmör, sirap och kryddor tills blandningen blivit tjock och jämt. Höll över i en kastrull och värm en stund. Häll i de hackade nötterna och servera med exempelvis rivna äpplen. Det går även att göra en råkostvariant av gröten genom att se till så den inte värms över 40 grader.

 

Chiabröd:

  • 25 gram jäst
  • 6 dl ljummet vatten
  • 0,5 dl chiafrön
  • 2 msk sirap
  • 2 dl havregryn
  • 1 nypa salt
  • 1 dl olja
  • 10 dl grahamsmjöl
  • 7 dl vetemjöl

Två limpor.

  1. Blanda chiafrön med 1 dl vatten och låt dra en stund. 
  2. Blanda ut jästen med resten av vattnet och blanda sedan ner vattnet med chiafrön.
  3. Häll i sirap, salt och olja. Blanda i havregryn.
  4. Tillsätt grahamsmjölet och vetemjölet, spara kvar lite av mjölet som du kan använda vid utbakning sedan. Degen kan vara lite kladdig. Om den inte går att knåda tillsätter du mer mjöl, om den är för torr tillsätter du mer olja och vatten.
  5. Jäs degen i en och en halv timme eller tills den fördubblat sin storlek.
  6. Sätt på ugnen på 200 grader.
  7. Knåda ut degen på ett mjölat bord.
  8. Forma två limpor och lägg sedan på en plåt. Om du vill kan du skära skåror på ovansidan och pensla med lite olja eller vatten.
  9. Lägg brödet i ugnen och låt det ligga där i 30 minuter.

 

Chiaglass:

Två portioner.

  • 2 msk chiafrön
  • 1,25 dl kokosmjölk
  • 1,25 dl mandelmjölk
  • 1,5 dl hallon
  • 1 msk riven kokos
  • 1 tsk sirap

Blanda ihop alla ingredienser. Lägg sedan röran i frysen, gärna i glassformar, och låt ligga där i fyra timmar.

 

Chiadryck:

Två portioner.

  • 6 dl vatten
  • 2 msk chiafrön
  • 3 tsk limejuice
  • 1 tsk lönnsirap

Blanda ner chiafröna i vattnet och låt det stå så i ungefär fem minuter. Rör om och låt det stå ett tag till. Om du vill ha en geléaktig dryck så ska du låta det stå längre tid, om du inte vill att den ska vara så geléaktig ska du låta den stå kortare tid. Tillsätt sedan limejuicen och lönnsirapen och rör runt så att allt blandas.

 

Positiva och negativa effekter av, och aspekter med, chiafrön

Som med all mat finns det för- och nackdelar med användande, ofta hör det samman med matintaget i sig och inte med specifika livsmedel. Att man till exempel får ökad energinivå av mat är något allmängiltigt och inget unikt för vissa livsmedel.

De positiva effekterna som anses vara kopplade till chiafrön är till exempel att blodsockernivån stabiliseras, att de förebygger tarmproblem och att energinivån ökar. Vissa menar även att en positiv aspekt med chiafrön är att de är smaklösa vilket gör det enkelt att kunna tillsätta dem i olika maträtter, efterrätter och liknande. I vissa fall krävs heller ingen tillagning för att kunna äta fröna, utan det går utmärkt att strö dem över yoghurt, hälla ner i smoothie eller annan dryck.

De negativa aspekterna som sägs vara kopplade till chiafröet är saker som att blodtrycket sänks, att man kan få förtunnat blod, problem med gaser och uppblåsthet. Det har också kunnat visats ett samband mellan prostatacancer och intag av chiafrön.

Chiafrön kan båda orsaka och motverka förstoppning beroende på hur ens övriga kost ser ut. Om man till exempel äter en fiberrik kost är det större sannolikhet att intag av chiafrön bidrar till förstoppning, medan om man äter en fiberfattig kost kan det istället motverka det.

 

Allergi mot chiafrön

Det går även att vara allergisk mot chiafrön och då få en allergisk reaktion vid intag. Om man är allergisk mot senap eller senapsfrön bör man vara extra försiktig med chiafrön, då det i vissa fall finns en korrelation mellan dessa allergier. Det är dock inte särskilt vanligt att vara allergisk mot det, och om man är det finns det olika grader av den allergiska reaktionen som uppstår.

De vanligaste allergiska reaktionerna visas genom symptom som illamående, magknip, klåda, rinnande ögon och diarré. Om man får dessa symptom rekommenderas det att man slutar äta chiafrön och väntar ut symptomen.

Om allergin är extrem kan man få symptom i form av att strupen svullnar upp, att man får smärta i lungorna och att blodtrycket sjunker mycket. Om man reagerar på något av dessa sätt efter att ha intagit chiafrön bör man söka vård.